torsdag 4 oktober 2007

En vanlig torsdag...

Så var det torsdag. En solig, ganska varm torsdag... Under den här veckan har det inte hänt mycket alls. Det har helt enkelt varit en helt vanlig vecka, med skola, matlagning och träning. I måndags hade jag träning som vanligt och sedan fick jag skjuts hem, vilket var otroligt skönt! Eftersom vi har bytt lägenhet tar det längre tid att ta mig till och från busshållsplatsen, så då är det alltid uppskattat när man får åka bil hem... I tisdags vet jag inte vad vi gjort, troligen ingenting alls, och om vi gjorde något så var det inte värt att komma ihåg...Igår köpte jag mig två nya tröjar..Tanken var att jag skulle köpa nya skor och jag visste redan vilka jag ville ha, men när jag kom hade affären bytt till höstkläder och även skorna var nya, så det blev inga. För att inte gå hem tomhänt fick det bli två tröjor istället. På vägen hem ösregnade det, vilket börjar bli mer än regel än ett undantag här...Det här är alltså höst- och vintervädret i San Sebastian, inget att rekommendera. Men det är dock fortfarande rejält varmt. Jag har bara behövt använda jackan ett par gånger, och då mest mot regnet. På träningen igår bestämde de att de bara ska prata spanska med mig och att jag bara får prata spanska med dem...Vi får väl se hur det går, men det är klart att det är bra träning. Jag kan mycket grammatik, men det är betydligt svårare att prata, då blir det lätt att man hela tiden formulerar sig så lätt som det bara går...

Idag gick skoldagen relativt fort, vi hade mycket muntligt och ganska stora teman, men grammatiken är svår. Vi håller nu på med pronomen och konjunktiv (som i stort sett inte finns i svenskan) och det är inte lätt...Det börjar bli så många olika vernformer nu också, så det är lätt att blanda ihop dem. Eftersom jag åker hem nästa vecka får jag försöka studera på egen hand, men Rosa skulle kopiera lite papper och övningar, så det ska nog inte bli några problem. Det ska bli så himla skönt att få komma hem! Ni kan adrig föreställa er hur skönt det ska bli! Det är det enda jag tänker på nu och om jag kunde skulle jag sova ända tills det var dags att åka hem...

Det finns rätt mycket att se här runtomkring, eller i alla fall många olika små byar. Imorgon ska jag och Rebecca åka till Irun, så får vi se om vi träffar Aiert eller om vi bara går runt där själva en stund. Det är mest för att ha något att göra, dagarna blir så långa annars. På lördag har jag min första seriematch, det ska blir roligt och se vad det är för typ av motstånd. Markus trodde att jag skulle vinna många matcher, men vi får väl se. Efter lördagen vet jag i alla fall lite bättre.

För övrigt är vi riktigt få elever här nu. När jag kom var det alltid fullt överallt och det var ungefär 12 i varje klass. Nu har det antalet halverats och många klasser finns inte längre. Tydligen är det bara sex lärare som arbetar här på vintern, mot 20-30 på sommaren, så det är rätt stor skillnad. Nu känner man igen alla, och det kommer bara något enstaka nytt ansikte varje vecka. Det är ingen trängsel vid datorerna, borden eller på terrassen. De tar inte längre hit några metrotidningar och en stor del av skolan är avstängd. Det är stor skillnad mot när jag kom hit. De flesta som kommer hit nu är surfare, det är tydligen mycket bättre att surfa nu än under sommaren, det har Tobias berättat. Tydligen är det är en rätt känd stad för surfare, då två världstävlingar (av 6) går i det här området, men på den franska sidan.

Nu har jag lagt in en hel del bilder från när Charlie var här och från när jag och mamma var i London. Så ta er en titt på dem!

Nu ses vi snart.

"The whispers in the morning, of lovers sleeping tight, are rolling by like thunder now as I look in your eyes. I hold on to your body and feel each move you make. Your voice is warm and tender, a love that I could not forsake. Because I'm your lady and you are my man. Whenever you reach for me, I'll do all that I can. Lost is how I'm feeling, lying in your arms. When the world outside's too much to take, that all ends when I'm with you. Even though there may be times, it seems I'm far away but never wonder where I am because I'm always by your side. We're heading for something, somewhere I've never been. Sometimes I am frightened but I'm ready to learn of the power of love."

Inga kommentarer: