I lördags åkte jag, Rebecca och Kirsten till Bilbao. Det tog oss ett tag att hitta till museet, trots att Kirsten hade en GPS i bilen. Vi fick dessutom stanna på vägen då bilen hade "störningar i avgassystemet". Det visade sig att det inte var någon fara och att vi lugnt kunde köra vidare. Under nästan hela resan hade vi mycket dimma runt oss, och därför kunde vi tyvärr inte se så mycket. Väl framme vid museet behövde vi inte betala inträde, då det var gratis den dagen. Toppen! Själva museet var enormt. Byggnaden bestod av tre våningar och byggnaden i sig är ett konstverk. På varje våning var det sedan utställningar av olika konstnärer, som visade sina tavlor och skulpturer, vissa var otroligt stora. Bla fanns det ett rum som bestod av träskulpturer, som var som labyrinter som man kunde gå i och de var säkert 6-8 meter höga. I ett annat rum var det en skulptur som tog upp hela rummet.
Här är det kända museet, byggnaden var otrolig...
En av de labyrinterna som var mellan sex och åtta meter...
Vädret var som sagt mycket bra, solen sken hela tiden...Det tog oss nästan tre timmar att gå igenom allting och efteråt var vi både trötta och hungriga. När vi kom ut i det fria var det ett bröllopspar utanför museet som skulle ta sitt bröllopsfoto. Vilka klänningar spanjorskorna har när de går på bröllop! Helt otroligt! Alla hade balklänningar, inte riktigt som ett svenskt bröllop direkt...Vi åt lunch på en kinarestaurang, där jag och Rebecca beställde "fried chicken balls", vilket vi båda trodde var den typ av mat som man får om man beställer friterad kyckling på en kinarestaurang i Sverige. Men chi fick vi! Det som kom in var en tallrik full av friterade kycklingklubbor (tror vi i alla fall) och den kycklingen gillar jag inte. Jag delade istället med Kirsten, som hade varit smartare och beställt in kyckling med grönsaker. Som efterätt beställde Rebecca friterad banan med glass, trodde hon. Istället fick hon friterad glass, vilket var lite annorlunda, men hon gillade det. Efter den upplevelsen (att man aldrig får det man tror på kinarestaurangerna här i Spanien) vandrade vi ner mot gamla stan. Det var en fin gammal stad, med många affärer och mycket folk ute.
Supergänget som åkte till Bilbao!
Bilbao påminde mycket om San Sebastian, men i ett större format. Även Bilbao hade en kanal genom staden med många broar över. Eftersom även vädret var väldigt bra, så blev det en mysig eftermiddag och vi stannade till runt klockan sju, då vi begav oss hemåt igen. Hemvägen gick betydligt snabbare än ditresan. Vi åt alla tre hemma hos oss och sedan hade jag och Rebecca tänkt att gå ut på kvällen. Vi både blev dock så trötta efter maten att ingen av oss orkade. Istället kröp vi till kojs tidigt.
På söndagen gjorde jag inget speciellt, eller snarare ingenting alls. Däremot kom Markus med min tv. Han kom, kopplade ihop den med dvd:n och när det inte fungerade åkte han tillbaka hem (han bor 20 min härifrån), hämtade andra kablar, bordsantenn (då jag inte hade något antennuttag) och nya filmer och kom tillbaka och såg till att allting fungerade som det skulle. Han tog sig en titt runt i lägenheten och när jag berättade om hur kallt det är på mitt rum (sover med pyjamas, strumpor, tjocktröja och fryser ändå) sa han att han skulle fixa ett element till mig. Senare på kvällen ringde han mig och sa att han hade pratat med Mitchell (en kille i pingisen), som skulle leta fram ett element åt mig. De är bara för snälla!
På tisdagen kom Mitchell med elementet, och vi fick ägna säkert 25 min bara åt att försöka hitta en parkeringsplats...Haha, det är inte lätt att parkera i den här staden. Så nu har jag ett varmt rum att komma hem till och jag kan alltid sysselsätta mig med tv:n. De är min familj här nere!
På tisdagen åkte även jag, Rebecca och Kirsten till Biarritz, en stad som ligger i Frankrike, och det är från den flygplatsen vi oftast flyger. Tyvärr var inte vädret det bästa den här dagen, det regnade i stort sett hela tiden.
Biarritz, en regnig dag...
Paraplyet användes flitigt...
Inne i staden var det lugnt och stilla...
Vi bestämde oss för att gå på ett "havsmuseum", för att komma undan regnet. Den första delen av museet var som ett akvarium, med många olika fiskar, allt från sjöhästar, till sälar och hajar. Det enda problemet var att allt stod på franska, så vi förstod inte ett enda ord. De andra två våningarna av museet tror vi handlade om hur de fiskade förr i tiden och de visade även skelett av delfiner, valar, späckhuggar och kaskelotter. Men vi förstod ju som sagt ingenting, vilket gjorde vistelsen lite meningslös. Sedan gick vi genom stan tillbaka och stannade och fikade på ett litet kafé. Även där här staden var väldigt vacker och de hade en väldigt fin strand. Vi tänkte åka tillbaka en eftermiddag när vädret är lite bättre, då vi även vill besöka ett chokladmuseum som ligger där. Det tar bara lite drygt 40 minuter att åka dit med bil. 
Här var det lilla caféet...
Igår ägnade jag eftermiddagen åt att plugga då vi hade prov idag (som vi har var 14 dag). Det var mindre roligt, men nu kan jag många ord som har med håret, kläderna och personligheter att göra. På kvällen var det träning, en mycket bra träning faktiskt. Träningarna brukar aldrig börja i tid, de brukar vara runt 20 minuter sena, men igår var Mitchell klar tidigt, så jag tror att vi började spela redan innan klockan sju. Sedan tar det såklart lång tid innan alla har börjar spela, så det blev en lång inslagning. Efter träningen fick jag reda på att jag ska till läkaren på tisdag på en hälsokontroll (!). Jag ska tydligen svara på en massa frågor och sedan springa på ett löpband. Jag lär ju inte ens förstå frågorna, men det ska nog gå bra. Jag får sällskap av en annan kille från träningen, som kör dit mig, men han kan ingen engelska, så han lär nog inte vara till så stor hjälp...haha =) Men det går säkert bra, jag är mer orolig för vad resultatet på löpbandet ska säga...
Idag var ingen bra dag i skolan. Eller jag tror att provet gick helt okej, men resten gick inget vidare. Första lektionen satt jag som ett allmänt frågetecken och förstod i stort sett ingenting, och andra lektionen hade vi en tävling, som helt enkelt gick uruselt. Men nya tag imorgon, nu är det ju snart fredag!
Nu är det mindre än en vecka till mamma, pappa och Felix kommer ner hit och lite mer än en vecka tills Charlie kommer. När de kommer ner är det skräckfestival här, så jag har köpt biljetter till en film som heter Halloween, som jag tänkte att jag, Felix och Charlie kunde gå på. Det är garanterat ingen film som jag eller Charlie kommer gilla, men jag är rätt övertygad om att Felix kommer att gilla den.
På lördag är det dags att åka till Madrid med pingisen. Det ska bli riktigt roligt. Jag hoppas att jag får se något mer än bara hotellet och pingishallen. Vi har en match på lördag eftermiddag och en match på söndag förmiddag. Det blir bra för spanskan också, för nu kommer jag att få prata mycket. Jag tror att det är vad jag behöver mest.
Vädret här har blivit betydligt sämre, det är både blåsigt, mulet och kallt nu, men jag hoppas att det hinner bli lite finare väder igen lagom till det att alla kommer ner och hälsar på mig. De måste ju få se denna vackra stad från sin fina sida.
Jag kunde inte lägga upp några bilder idag heller, men ska försöka göra det så fort jag bara kan!
Jag tänker på er alla och nu är det snart bara fem veckor kvar tills vi ses. Äntligen!
"Everybody's looking for that something. One thing that makes it all complete. You find it in the strangest places, places you never knew it could be. Well for me, it's waking up beside you. To watch the sunrise on your face. To know that I can say I love you, in any given time or place. It's little things that only I know, those are the things that make you mine. And it's like flying without wings, cause you're my special thing. You're the place my life begins, and you'll be where it ends. I'm flying without wings, and that's the joy you bring. I'm flying without wings."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar